Hej allihopa!

Har varit hemma ett tag, men har verkligen inte haft ork att blogga. Har inte mått då bra idag och gör det fortfarande inte.

I alla fall, som ni vet, så opererades jag i morse. Klockan 07.00 fick jag komma in och byta om.. Fick ta på mig "tant-trosor" som var hur stora som helst, strumpor utan resor som gick till låren och sist men inte minst, en stor skjorta. "tur att jag är snygg i alla fall.." var det första jag sa till pappa när jag var klar.. Vid 07.30 fick jag gå in och lägga mig i en säng och förbereda allting inför operationen. Fick svälja tabletter i förebyggande syfte, fick dropp i armen och så fick jag svara på massa frågor hela tiden. 07.45 ungefär, kom det två narkos-sköterskor och körde in min säng till operationsrummet. När jag väl var där inne fick jag lägga mig i en annan "säng" och svara på mer frågor och alla sköterskor höll på att prata, fixa och greja med knät.

"Nu får du lite morfin i dig", sa en kille som var sköterska.
Jag: Okej..
Så känner jag helt plötsligt hur jag blir helt varm i kroppen och rummet börjar snurra runt.
"Så får du lite till nu", sa han igen.
Resten är helt svart. Kommer inte ens ihåg att jag stängde mina ögon..

Sen vaknade jag och de första jag sa var "vart är pappa?". Somnade om i 10 minuter kanske, sen kom sköterskan och väckte mig och slug numret till pappas mobil, som kom in i rummet några minuter efter. Jag var helt slutkörd. Kändes som att jag var full.. Orkade ingenting! Inte prata, inte lyfta upp armarna.. Inte ens hålla ögonen öppna. Var vaken i ca 2½ h och under den tiden kom min läkare in, sköterskor och en sjukgymnast som gick igenom ett program.
När min läkare kom, berättade vad han hade gjort. Vilket var att han hade dragit i mitt korsband och det då hade gått av. Så han hade gjort ett nytt korsband av en sena i mitt baklår. Så är det med det!!

Nu är det rehab som gäller! Om 9 månader spelar jag match igen!..

Om ni har några frågor, är det bara att fråga. Om ni ens orkade läsa..

Bild på mitt ben!


Vi hörs, puss!
/ Ellen